I dag är en dag då jag inte gör många knop. I morgon ska nämligen min mage undersökas, vilket betyder att dagens måltider mestadels består av vatten. Men jag antar att man behöver som dessa för att uppskatta hur bra de flesta andra dagar är. När jag var liten brukade jag tycka att det var ganska mysigt att vara sjuk. Det var ju jobbigt och tråkigt förstås, när man hade hög feber i influensa eller onda öron på grund av alla öroninflammationer. Men det var också mysigt när mamma eller pappa var hemma eller kom hem tidigare från jobbet för att se till att man mådde så bra som möjligt, och kom till soffan med en ny flaska vatten eller en skål med glass. På sätt och vis är det bra att vara sjuk ibland, för kroppen både tar ut sig och vilar upp sig. Men som det varit de senaste dagarna, veckorna och månaderna önskar jag inget hellre än att må bra igen. Och förhoppningsvis gör jag det efter i morgon. Eller åtminstone innan året är slut.
onsdag 8 september 2010
tisdag 7 september 2010
Senaste tidningsinköpen
Igår på psykologiföreläsningen pratade vi om målsättningar. Jag var inte så duktig med att komma i form till sommaren. Så nu kör vi fall'10 istället! Med positivt tänkande, bra tips och roliga träningsformer ska vi nog nå dit också. Frågan är bara vad jag ska ha som mitt stora mål? Delmålsättningarna får vara att träna 3 gånger i veckan, varierat förstås (så jag inte tröttnar som jag brukar göra efter ett tag). Några förslag på ett bra mål?

Självkänsla och framtid
Det känns som att det blåser nya vindar i det här landet. Det är okej att tänka mer på vad man själv vill och vilka som är ens intressen, och det är okej att våga säga vad man tycker. Några av de bloggar jag läser dagligen har vågat gå ut och säga att de röstar moderat. Nu pratar vi inte om några politiska bloggar (där man vanligtvis kan läsa om sådana ställningstaganden och åsikter), utan om gamla hederliga modebloggar och livsstilsbloggar. För mig som politiskt intresserad och aktiv tycker jag att det är ett helt fantastiskt framsteg. Varför skulle man inte få säga vad man tycker om politik när man vanligtvis bloggar om Lanvins senaste visning, eller om senaste inköpet på Acne?
För mig är det självklart att lägga en röst på det partiet jag varit medlem i sedan fyra år tillbaka. Partiet som jag gick med i under förra valrörelsen, där jag var med om en helt fantastisk resa fram till valdagen där det visade sig att allt det hårda arbete vi lade ner, alla sena nätter och tidiga morgnar faktiskt gav oss en ny regering. När jag flyttade till Malmö för ett år sedan flyttade jag också till en av Sveriges mest segregerade städer. Här är det tydligt att den politik som förts under många år inte har fungerat. Det är en stad där många känner sig rädda för att gå ut sent på kvällarna, många är arbetslösa och många inte går ut grundskolan med fullständiga betyg. Det är inte okej. Malmö är ett bra exempel på en stad där man låtit problemen växa istället för att ta tag i dem. Man har gjort Rosengård till ett av Sveriges mest segregerade områden, man har stängt ner skolor där elever varit stökiga och man har inte tagit den växande kriminaliteten på allvar. Jag tycker att det är på allvar. Jag tror också att det behövs ett maktskifte i Malmö såväl som en fortsatt Alliansregering i Sverige för att vi ska lyckas lösa de problem som finns. För det finns problem i Malmö, och det är dags att de politiker som styr här idag slutar blunda för dem.
Jag tänker inte göra det här till en politisk blogg, men jag tror att alla ska ta sig en funderare inför det här valet. Ska vi rösta så som våra föräldrar alltid gjort, så som en kompis gör eller ska vi rösta efter våra egna intressen och framtidsdrömmar? Jag tror att Sverige mår bra när Sverige jobbar. Därför kan vi inte rösta fram en regering som förespråkar höjd skatt för att anställa unga, höjd inkomstskatt och höjd a-kassa. Det skapar inga nya jobb. Människor mår bra när de har ett arbete att gå till, när de känner sig sedda i skolan och när de är sig trygga på gatorna. Nya jobb skapar vi genom att göra det billigt för företagen att anställa och expandera, på så vis vill de också ha kvar sin verksamhet i Sverige. Det är egentligen inget konstigt med att det inte har startas en enda stor industri (jämför IKEA eller Ericsson) sedan 70-talet. De har inte råd att driva sin verksamhet i Sverige utan flyttar till andra länder. Är det en utveckling vi vill fortsätta se? Eller vill vi skapa förutsättningar för nya jobb och företag som stannar i Sverige? För vår egen framtid, för våra barns framtid och för vårt lands ekonomi?
Jag kommer att rösta moderat, för jag tror på att människor växer, får bättre självkänsla och har större möjlighet att ta sig ur ett utanförskap med vår politik.
måndag 30 augusti 2010
Whatever we lost, I know we can find
Det är väl så, att när tillräckligt många saker gått dåligt under en period så kommer vändningen tillslut. Så nu njuter jag av att saker och ting (för första gången på ungefär två månader) äntligen går min väg. Det ska firas, så pojkvännen är ivägskickad för att köpa bearnaisesås och jag ska strax börja panera schnitzlar. Om inte min nuvarande utbildnings och jobbdröm uppfylls kan jag säkert bli kock istället (jag ska bara lära mig göra egen bearnaise först).

Jag och älskade mormor i Mossbylund
Måndag
Sitter med en stor kopp te, en bit schweizisk mjölkchoklad (från en kaka som snart är slut, panik!) och planerar veckan med min kära filofax. Ett bra tecken på att man hittat rätt med en utbildning är att man bara vill att den ska komma igång så snabbt som möjligt. I morgon är det dags för första föreläsningen, så förhoppningsvis trillar böckerna in med posten idag. Idag ska jag däremot avverka lite fix här hemma, telefontid med doktorn och en långpromenad om hälsan tillåter. En bra start på veckan, om inte dagens väckning bestått av magsmärtor. Men vad är det när solen skiner och jag snart blir bjuden på lunch. Always look on the bright side of life.
onsdag 25 augusti 2010
En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång
När jag var i bokhandeln på Hansa tidigare idag kändes det som att man var åtta år igen och handlade ny skolväska inför läsåret. Nu handlade inte jag en skolväska (den inhandlades ju i Florens), utan block, pennor och mappar. Det är en speciell känsla av förväntan och nervositet som infinner sig inför en ny utmaning, och just idag så kände jag för första gången på väldigt länge en längtan och glädje efter att börja plugga. Jag och S tog god tid på oss att gå runt och kolla på alla fina block, almanackor och pennor och när jag skulle betala berömde jag mannen i kassan för deras utbud.

- Tack! Nu känner du dig väl redo inför skolstarten.
- Ja, på fredag börjar ett nytt liv.
- 154 kronor, det var ett billigt pris för ett nytt liv!
Jag skrattade och tog emot påsen och kvittot. För på något sätt är det hela som en nystart. Det är så mycket som ändrats den senaste tiden. När jag kom hem passade jag på att städa hallbyrån, packa upp allting, beställa kurslitteratur och rensa i handväskan när jag ändå var igång. Det känns som att energin som gått på sparlåga den senaste tiden på grund av hälsan äntligen är på väg tillbaka. Och den kunde inte ha kommit tillbaka vid ett bättre tillfälle. Nu ska jag fortsätta dricka mitt glas prosecco och titta på en av de mysigaste filmerna som finns - Marley and me.

Kent - Mannen i den vita hatten (16 år senare)
tisdag 24 augusti 2010
Italia
För några timmar sedan landade vi i Köpenhamn igen. Fem dagar i Florens gick fort, även om det kändes som flera veckor när vi väl var där. Det var inte bara en resa till värmen, konsten och den underbara italienska maten, det var också en resa jag kommer att minnas som då jag insåg att jag klarar så mycket mer än vad man tror. Herregud vad mycket hinder man sätter upp för sig själv hela tiden. Italienarna de lever. De handlar delikatesser till kvällen och dricker en god flaska Chianti, tar en siesta på dagen och har gröna växter som hänger ut på gatan från fönsterbrädorna. De lever inte så mycket i perfektion, mer än i den mån att de gör vad de känner för samtidigt som de får livet att gå ihop. De lever lika impulsivt som sin bilkörning, och det är någonting vi inrutade nordbor borde ta efter.
onsdag 18 augusti 2010
All things are gonna happen naturally
Det pratas så mycket om att man ska hitta sig själv. Att man ska lyssna på sig själv och inte låta sig påverkas av vad andra säger och tycker. Och det låter logiskt, absolut. Men det är inte alltid lätt att inte påverkas när det är personer man litar på och ser upp till som försöker påverka. Den här hösten har jag för första gången på väldigt länge funderat på vad jag vill göra, och faktiskt tagit det steget. Om nio dagar börjar jag på sätt och vis en ny resa i mitt liv. Och för den inrutade människan jag är, känns det lite otäckt. På samma sätt som jag har resfeber inför fredag då det bär av till Florens i några dagar. Nya platser, nya upplevelser är nog precis det jag behöver. Det gäller bara att våga. Våga tro på det man vill, våga att inte lyssna på andra och våga testa nya saker.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och ta tag i den här dagen. Träning, träffa en vän, fixa lite saker inför resan och hämta upp ett paket från Dr Hauschka står på schemat hittills.
Bild från Mossbylund, Österlen
måndag 16 augusti 2010
Today's happiness
måndag 2 augusti 2010
Måndag
"Make a wish and place it in your heart. Anything you want, everything you want.
Do you have it? Good.
Now believe it can come true. You never know where the next miracle is gonna come from, the next smile, the next wish come true. But if you believe that it's right around the corner, and you open your heart and mind to the possibility of it, to the certainty of it. You just might get the thing you're wishing for. The world is full of magic. You just have to believe in it. So make your wish.
Do you have it? Good.
Now believe in it. With all your heart."
- One Tree Hill
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)