Whatever we lost, I know we can find

Det är väl så, att när tillräckligt många saker gått dåligt under en period så kommer vändningen tillslut. Så nu njuter jag av att saker och ting (för första gången på ungefär två månader) äntligen går min väg. Det ska firas, så pojkvännen är ivägskickad för att köpa bearnaisesås och jag ska strax börja panera schnitzlar. Om inte min nuvarande utbildnings och jobbdröm uppfylls kan jag säkert bli kock istället (jag ska bara lära mig göra egen bearnaise först).

Jag och älskade mormor i Mossbylund

Måndag

Sitter med en stor kopp te, en bit schweizisk mjölkchoklad (från en kaka som snart är slut, panik!) och planerar veckan med min kära filofax. Ett bra tecken på att man hittat rätt med en utbildning är att man bara vill att den ska komma igång så snabbt som möjligt. I morgon är det dags för första föreläsningen, så förhoppningsvis trillar böckerna in med posten idag. Idag ska jag däremot avverka lite fix här hemma, telefontid med doktorn och en långpromenad om hälsan tillåter. En bra start på veckan, om inte dagens väckning bestått av magsmärtor. Men vad är det när solen skiner och jag snart blir bjuden på lunch. Always look on the bright side of life.

Bild Le love

En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång

När jag var i bokhandeln på Hansa tidigare idag kändes det som att man var åtta år igen och handlade ny skolväska inför läsåret. Nu handlade inte jag en skolväska (den inhandlades ju i Florens), utan block, pennor och mappar. Det är en speciell känsla av förväntan och nervositet som infinner sig inför en ny utmaning, och just idag så kände jag för första gången på väldigt länge en längtan och glädje efter att börja plugga. Jag och S tog god tid på oss att gå runt och kolla på alla fina block, almanackor och pennor och när jag skulle betala berömde jag mannen i kassan för deras utbud.

- Tack! Nu känner du dig väl redo inför skolstarten.

- Ja, på fredag börjar ett nytt liv.

- 154 kronor, det var ett billigt pris för ett nytt liv!

Jag skrattade och tog emot påsen och kvittot. För på något sätt är det hela som en nystart. Det är så mycket som ändrats den senaste tiden. När jag kom hem passade jag på att städa hallbyrån, packa upp allting, beställa kurslitteratur och rensa i handväskan när jag ändå var igång. Det känns som att energin som gått på sparlåga den senaste tiden på grund av hälsan äntligen är på väg tillbaka. Och den kunde inte ha kommit tillbaka vid ett bättre tillfälle. Nu ska jag fortsätta dricka mitt glas prosecco och titta på en av de mysigaste filmerna som finns - Marley and me.

Kent - Mannen i den vita hatten (16 år senare)

Italia

För några timmar sedan landade vi i Köpenhamn igen. Fem dagar i Florens gick fort, även om det kändes som flera veckor när vi väl var där. Det var inte bara en resa till värmen, konsten och den underbara italienska maten, det var också en resa jag kommer att minnas som då jag insåg att jag klarar så mycket mer än vad man tror. Herregud vad mycket hinder man sätter upp för sig själv hela tiden. Italienarna de lever. De handlar delikatesser till kvällen och dricker en god flaska Chianti, tar en siesta på dagen och har gröna växter som hänger ut på gatan från fönsterbrädorna. De lever inte så mycket i perfektion, mer än i den mån att de gör vad de känner för samtidigt som de får livet att gå ihop. De lever lika impulsivt som sin bilkörning, och det är någonting vi inrutade nordbor borde ta efter.

All things are gonna happen naturally

Det pratas så mycket om att man ska hitta sig själv. Att man ska lyssna på sig själv och inte låta sig påverkas av vad andra säger och tycker. Och det låter logiskt, absolut. Men det är inte alltid lätt att inte påverkas när det är personer man litar på och ser upp till som försöker påverka. Den här hösten har jag för första gången på väldigt länge funderat på vad jag vill göra, och faktiskt tagit det steget. Om nio dagar börjar jag på sätt och vis en ny resa i mitt liv. Och för den inrutade människan jag är, känns det lite otäckt. På samma sätt som jag har resfeber inför fredag då det bär av till Florens i några dagar. Nya platser, nya upplevelser är nog precis det jag behöver. Det gäller bara att våga. Våga tro på det man vill, våga att inte lyssna på andra och våga testa nya saker.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och ta tag i den här dagen. Träning, träffa en vän, fixa lite saker inför resan och hämta upp ett paket från Dr Hauschka står på schemat hittills.

Bild från Mossbylund, Österlen

Today's happiness

Den här helgen har jag sett Malmö från 170 meters höjd, dansat, sjungit karaoke och spelat turneringar i Nintendo 64. Jag har umgåtts med de finaste vännerna, ätit gott och insett att min kropp inte orkar lika mycket just nu. Promenerat, fått information inför programstarten, tänt fina doftljus och haft skönhetskväll. Jag har haft en helg utan för mycket planering, men med mycket kärlek och gemenskap. Och för det mesta, så är de helgerna de bästa.

Bild Notebookdoodles

Måndag

"Make a wish and place it in your heart. Anything you want, everything you want.

Do you have it? Good.

Now believe it can come true. You never know where the next miracle is gonna come from, the next smile, the next wish come true. But if you believe that it's right around the corner, and you open your heart and mind to the possibility of it, to the certainty of it. You just might get the thing you're wishing for. The world is full of magic. You just have to believe in it. So make your wish.

Do you have it? Good.

Now believe in it. With all your heart."

- One Tree Hill