måndag 4 oktober 2010

Did you give the world some love today, baby?

Efter den lugnaste helgen på många veckor är batterierna någorlunda laddade trots förkylning och feber för pojkvännens del och snuvighet tillsammans med magont för mig. Det kändes inte riktigt bra i morse heller, men fram på förmiddagen piggnade jag till och det betydde att det var dags att ta hand om den översvämmade tvättkorgen och lite annat småplock. Hann även med att gå hem till Jennifers nya lägenhet för lite inredningstips, skruvande och fika.

Även om helgen varit lugn har jag varit produktiv i den mån att jag läst mycket och sett många olika tv-program (ifall det nu kan räknas). Man får liksom göra det bästa av situationen. En av de sakerna som berörde mig mest var programmet "Secret millionaire". Programidén går ut på att framgångsrika personer ska kliva ur kostymen/dräkten och låtsas vara arbetssökande i Englands fattigaste städer. När de i några veckor hjälpt till i olika organisationer eller arbetat för något lokalt företag ska de avslöja att de egentligen är miljonärer, och kan hjälpa sin tillfälliga arbetsgivare ekonomiskt för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet. I lördags handlade det om lite olika organisationer, men den jag blev mest berörd av var en hjälpförmedling för äldre. Den bestod av ett antal anställda som hjälpte ensamma pensionärer i trädgården, med lättare snickerier eller genom att bara vara lite sällskap. Mot slutet av programmet rullade stora tårar ner för mina kinder för det var så fint. En liten handling kan betyda så mycket för en ensam eller utsatt person. Jag har ägnat någon timme idag åt att försöka hitta någon ideell organisation där jag kan hjälpa till. Även om det inte kan bli allt för mycket med tanke på heltidsstudier och kommande politiska uppdrag, så hoppas jag att det finns en plats där jag kan göra någonting. För någon. Som får den personen att må lite bättre.