Vi sitter i soffan och tittar på tv. Jag med datorn i knäet och hörlurarna i öronen. Lyssnar på musik och sneglar på Arsenalmatchen som han följer. Har precis tittat på Svenska Hjältar-galan. Ibland, eller till och med ganska ofta funderar jag på vad det är som formar människor till dem vi är. Är det uppväxten i sig, eller är det en drivkraft att man själv vill göra sitt liv till det bästa? Förmodligen är det en kombination av båda. Sverige är ett kallt land. Både med minusgrader och stundtals brist på medmänsklighet. Bästa i kväll var killen som räddade en liten tjej från att bli strypt. Han sa att han inte tänkte så mycket, utan bara agerade. Han gjorde vad som kändes bäst enligt magkänslan och lyckades rädda en annan människas liv. Vi människor är imponerande. Vi är det enda djuret på vår jord som kan bortse från instinkter och styra kroppen till att göra någonting annat. Slå bort känslan av hunger, fara eller oro. Det enda djuret som kan slå bort en instinkt som säger att man ska värdera en annan människas liv högre än sitt eget.
Bild LeLove
