fredag 23 juli 2010

Step by step

Ibland så känns det som att alla planeter, voodoo-dockor och lyckan bara vänder sig emot en. När man blir sådär orimligt ledsen för saker som kanske inte hade varit så jobbiga om inte alla hänt på en och samma gång. För det kan bli lite jobbigt ibland när hösten inte ser ut som man trodde, när hälsan krånglar, iPhonens skärm spricker och de nya solglasögonen blir stulna. Och trots att man vet hur lätt eller svårt de här sakerna kommer att lösa sig kan man tillslut inte låta bli att dras ner lite. Idag var jag hos min underbara frisör för att fräscha upp håret. Under de 2,5 timmarna pratade vi om mycket. Hälsa, oförutsedda händelser och underförstått hur mycket familjen betyder. Och plötsligt så insåg jag att det händer dåliga saker varje dag. Människor får besked som förändrar livet, man blir av med saker och man vet aldrig hur framtiden ska se ut. Det som kändes jobbigt var inte lika tungt längre, för på ett eller annat sätt kommer det alltid att lösa sig.

Det handlar bara om att försöka ta det hela på ett bättre sätt. Vissa dagar kan man borsta av ett problem från axeln direkt, medan det nästa gång sätter sig som en tiokilostyngd som man inte orkar lyfta bort. I min beskrivning av den här bloggen står det att jag tror på att livet ler mot dig ifall du ler mot livet. De senaste dagarna har jag slutat dra på smilbanden, men nu är det slut med det. Så nu höjer jag volymen på en av favoritspellistorna, drar på något av de nyinförskaffade plaggen från idag och går ut och träffar lite vänner. Är det någon gång man ska leva så är det nu.