Det var länge sedan jag skrev här. För att komma igång igen tänkte jag haka på den där trenden där man ska beskriva sig själv i diverse blogginlägg. Den ursprungliga listan består av trettio olika teman, men vi får se ifall jag följer den till punkt och pricka. Först ut är i alla fall, om mig.
Att beskriva sig själv känns inte som en speciellt ödmjuk sak att göra. Det är liksom lite svårt att se på sig själv på samma sätt som vänner, bekanta, familj och andra ser mig. Men jag ska göra ett försök. Ofta kan jag komma på mig själv att jag är godtrogen och tror gott om många människor. Det är på både gott och ont. Man lär sig mer och mer om vad det är man ska gå på, och det har på så sätt varit en bra skola för att hitta magkänslan. Jag är snäll och vill alltid allas bästa. Omtänksam och fixar gärna lite extra för att de som kommer hem till mig eller ifall någon är ledsen så vill jag gärna muntra upp. Jag är lite av en perfektionist och vill ha det prydligt och fint, oavsett om det gäller kläder eller badrumslådorna. Är ganska känslig och känner väldigt mycket, oavsett om det gäller mig själv, en vän eller en sorglig film. Ifall någon är dum mot en person jag älskar eller mot någon som betyder väldigt mycket blir jag lite som en lejoninna och blir både beskyddande och arg. Jag drömmer mycket, har lätt för att se saker och ting framför mig, och kan tröttna ganska snabbt på någonting som inte verkar intressant eller ger tillbaka. Kan vara långsint och glömmer sällan händelser som på något sätt ändrat min uppfattning eller sårat. Det är svårt det här. Bad två personer beskriva mig med fem ord, och Louise sade "genomsnäll, hemmakär, sympatisk, bra att få goda råd av och ärlig". Pojkvännen sade "söt, snäll, omtänksam, ärlig och kärleksfull". Fina ord.
Bild Weheartit
